Hemmadag..

Japp, idag är vi hemma allihopa.
Jag är fortfarande förkyld och nu har barnen varit tokförkylda hela helgen. Dom är dock bättre, men kände att det var lika bra att ha dom hemma en extra dag. Jag är ju ändå hemma..
Fredrik är också hemma idag.
Lite gott är det ändå, eftersom Fredrik var borta hela helgen, så nu blir det ju lite helg iaf. ;)

Helgen gick förövrigt ganska fort.
Hade mamma på besök ett tar timmar på lördag förmiddag och sen kom Anna och min lille Gudson. :)
Igår blev det inte mycket gjort.. Vi var väl inne och slappade till klockan var halv tre, då kände jag att mina mördarsniglar behövde spralla av sej lite.. Så en sväng på gården blev det och sen en kort promenad.

Jag tänkte på en sak när min käre make kom hem igår..
Självklart blev jag glad att han kom hem så jag kunde kramas på honom, men så blev man ju  också lite glad och kände, "ÄNTLIGEN, varsågod barnen är dina!" *Fniss*
Men det jag iaf ville komma fram till är ju detta med barnen, deras tidsperspektiv och lycka för en annan människa..
Fredrik åkte på morgonen i fredags och kom hem typ kanske sex igår. Det är inte värsta länge precis. Men barnen har verkligen hunnit känns riktig saknad efter pappa som varit borta så länge.
Herre gud, man minns ju själv,
det var ju fan en evighet mellan varje jul eller varje födelsedag när man var lite,
men nu känns det som man fyller år var tredje månad.. :-/

Återgå.. ;)
När Fredrik iaf satte nyckeln i dörren igår så lös det upp något så sjukt vackert i ögonen som bara för en stund sen såg trötta och förkylda ut..
-PAPPA, PAPPA!
Tänk att vi, jag och Fredrik är sååå sjukt viktiga för några, två små barn.
Vi är hela deras värld, (precis som alla föräldrar är deras barns hela värld.)
Att se den lyckan och glädjen i dessa trötta ögon när pappa kommer hem efter att ha varit borta hela denna LÅNGA helg, det var rörande.
Men samtidig gjorde det mej upprörd..
Inte för att mina barn älskar sin pappa och blir sååå glada när han kommer hem.
Nä, för att det där är en känsla hos alla barn givetvis, och det finns föräldrar dom tar den känslan ifrån sina barn..
Det gör mej fan ont..!
 
Sen kom nästa känsla,
den lyckan när Fredrik kommer hem efter bara en helg, eller den stora goa kramen man får av Thea när hon kommer hem efter att hon varit hos farmor tex,
det är det underbaraste ögonblick just där och då, och barnen vet att den där kramen av mamma och pappa alltid finns tillhands när man saknat i några timmar eller dagar..
Men den dagen kramen inte finns när man saknat några timmar som sen blir till dagar, veckor och år då..?
Hur fan förklarar man något sånt för sitt/sina barn..?
Att något tagit en del av det var var hela barnets värld ifrån dom..? HUA!
 
Nää, nu blev det lite för känsligt och jobbig..
Det var iaf helt underbart att se barnens kärlek till sin far helt enkelt. ;)

Idag blir det filmmys i soffan. Kanske en liten promenad sen för friska luftens skull. :)
Men nu ska jag gå och göra mej en kopp te
Ha en bra dag!


Kommentarer
Postat av: Mams

Usch va djup du var,,

Krya på er alla. Jag tar moppen på en tur sen, innan regnet kommer, för nu kommer det mer av den varan.

Pussar

2011-09-12 @ 10:43:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0