2014-08-19

 Villen jävla natt..!
Gaaah!!!!
Inte många timmars sömn här inte. 
Alla utom Thea har legat och balanserat på
gränsen till att nästa ha förtjänar sej lite stryk! 
Fredrik har pratat i sömnen och snurrat runt som
en jävla propeller, Harry har lekt större delen av
natten och den andra delen har han haft beslutsångest för om han ska sova under täcket,
på täcket eller ute i vardagsrummet.
..och Tonni vaknade 04:22 av att han var
kissignödig, gick och kissade, upptäckte en
lekfull katt och så var la dom två igång. 
Så mm, underbar natt!! NOOOT!
 
Tur man inte ska jobba idag..
Det hade antagligen inte slutat så himla bra. Haha!
En trött och irriterad Sanne är ju inte alltid så kul. ;)
 
..i alla fall, igår var jag ju då på ultraljud på Mölndal. 
Det gick ju både bra och dåligt. Det beror
lite på hur man ser på det..
Allting såg bra ut i händer och höfter. 
..och ja det är väl egentligen bra. 
Men vad fan är felet då?!
Jag har ju haft konstant värk i högerhanden sen
i mars plus att värken kommer och går på
andra ställen i kroppen. :(
Der känns så jävla jobbigt varje gång dom
kommer tillbaka med bra resultat. 
Missförstå mej rätt, det är väl klart ingen vill vara
sjuk i reumatism, psoriasis artrit eller något annat,
men när man har symptom efter symptom och
hela tiden får höra att allt ser bra ut så är det
lite som en käftsmäll varje gång?!
-Tror dom inte på mej?! Tror jag på mej?!
Är det så att jag inbillar jag mej min "sjukdom" kanske?!
Men så kom jag hem från sjukhuset igår och
skulle bara "trampa av" mej skorna..
..dum tanke!! Det brann till i hela fotleden och
sen hade jag ont resen av dagen/kvällen precis
som när man har stukat foten typ. 
Då känner man lite att "va'fan, jag
kan ju knappast inbilla mej."
En sak är ju om någon säger att den är magsjuk,
då kan man ju lätt känna efter för mycket
om man ändå möjligtvis inte mår lite illa,
och vipps så gör man oftast det.. 
Men detta.. Jag försöker ju snarare
att inte känna efter liksom. 
Men det hjälper ju inte. Värken är
så jävla påtaglig ändå. :(
 
Hur som helst..
Den läkaren jag fick träffa igår var
jätte gullig och förstående. 
Mänsklig och där av rätt anledning liksom. 
Så jag fråga lite om vad som händer nu och
förklarade hur det kändes, både kroppsligt och
psykiskt att hela tiden få tillbaka bra prover osv. 
Hon förstod precis och jag var inte direkt
den förste att säga det heller liksom. 
Hon höll med om att mina symptom och min
släkthistorik absolut gjorde misstankarna
om reumatism eller psoriasis artrit väldigt trolig,
ända tills hon av misstag råkade trycka sitt
finger mot min höften och jag vrålade rakt ut. 
Då tittade hon på mej, "oj, hade du ont där?!"
"Nä, men jag är jätte känslig när någon tar på mej,
eller tex kramar mej lite för hårt. Vet inte hur jag
 
ska förklara det, men det känns som om skelettet
typ är för mjukt eller nått. Asså, det räcker att
 
katten sätter sina framtassar mot min arm
eller mina ben så gör det skitont!"
Hon lyssnade och var tyst en stund innan hon
frågade om ingen uträtta mej för fibromyalgi..
"Nä man har bara röntgat och tagit blodprover
för det jag sagt att jag kanske kan ha.."
"Men jisses, varför har ingen gjort det..?!"
Ja det kan man ju fråga sej..
Men så började hon berätta lite och så förklarade
hon att man har liksom som triggepunkter på
kroppen som man trycker på bland annat för att
konstatera just fibromyalgi, och bara för "skoj"
skulle så tryckte hon på några såna och
mycket riktigt så reagerade jag jätte starkt. 
Gaah, så nu ska man behöva få vårdcentralen
att kolla detta också..?! 
Dom som är sååå sugna på att arbeta där nere. 
Ja jag var sarkastisk!! :-/
Men men, bara att ta tjuren vid hornen och
påbörja detta projekt på torsdag då. 
 
Men måste jag verkligen avsluta här så jag
kommer iväg med barnen till skola och dagis..
 
Hej me er! 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0