Sitter på balkongen med min bok/iPad och en kopp te. För jävla härligt får jag säga. :)
Barnen sover och Fredrik är ute och cyklar en liten sväng. (han kommer nog vilken sekund som helst)

Kan inte riktigt släppa dokumentären. (Skrev om i förra inlägget)
Eller det är väl inte så mycket dokumentären som jag har svårt att släppa utan mer det som den påminde mej om..
Alla har vi väl mer eller mindre upplevt något (i alla fall för en själv) jävligt kämpigt här i livet. Och dokumentären påminde så mycket om mej och mitt liv fast ändå så olikt på många sätt. Men sveket och ignoransen var ungefär den samma. Och det var väl just den insikten av att det trots glappet på 20-30-40 år så fungerade det lika jävla kasst och fortfarande än idag..
Det får mej att fundera på om det kanske är lika bra att i förebyggande syfte redan nu börja vässa stridsyxan. För jag betvivlar ju att systemen kommer att ha förändrats ett piss om 10-15 år om mina barn skulle falla utanför ramarna. (Vilket man givetvis hoppas att dom inte ska göra..) ;)

Nu känner jag mej återigen lite som den bitterfitta jag är. ;)
Och det var ju för roligt när min svensklärare gav oss uppgiften att läsa en bok och skulle fråga varje elev vilken bok man skulle läsa, när jag givetvis svara högt och tydligt att -ja jag får väl välja en bok som passar mej bäst då, Bitterfittan kanske..
Ska ju bara tillägga att min lärare är en äldre, liten och tanig kvinna som förmodligen aldrig har tagit ett fult ord ur sin mun.. Så i samma sekund som jag helt ogenerat valde just den boken och bara sa det rakt ut i luften så riktigt såg man hur hon häpnade lite, vände ner blicken i sina papper och skrev upp vilken bok jag skulle läsa. Lite senare, innan vi skulle sluta så sa hon folks namn och vald bok (av någon anledning) och när hon kom till mej sa hon bara, -ja då läser du den då ja.
Hahaha. Gú så roligt det är att göra folk lite obekväma ibland. ;)

Men nu ska jag fortsätta läsa min Bitterfitta-bok. ;)
Så hejsvejs!