Nätt och jämt..
Så känns det i alla fall.

Barnen vaknade bara några minuter före klockan slog nio. Skönt. :)
Fast helvete vad stressigt det blev..

Fem över nio blev jag uppringd av Barnmedicin, som jag en liten stund innan hade ringt och sökt.

Mitt tålamod sinar nämligen mer och mer med min lilla "charmknutte" som mer och mer mister alla fina sidor av sej själv...
Min söta lilla son känns som han är på väg att förvandlats till ett monster!

Ledsen alla bomullsmorsor som är livrädda för vad andra alltid ska tycka, men jag skjuter heller mej själv i ansiktet än att stå och försöka hålla upp en falsk fasad utåt för andras skull..

Min son är det goaste och kramigaste lilla troll som finns, IBLAND!
Där emellan är det 400 knyck hela tiden.
Ungen klättrar fan i taket om han bara fick. :-/
-Alla barn är lite jobbiga ibland..
Ja, men alla barn beter sej inte som om dom blev matade med ett halvt ton amfetamin till frukost..!
Eller i hans fall kanske det hade varit det som behövdes..

Hur som helst så fick jag samtalet från barnmedicin då fem över nio, då vi precis hade vaknat och gått upp ur sängen.
Vi var välkommen ner klockan tio.
TIO?!?
Det innebär att vi måste låsa dörren från utsidan senaste 09:35.
Så det var ju bara till att trycka i ungarna varsin yoghurt, slänga på dom kläder, kasta mej in i duschen på millisekunden, på med kläder, rycka fram ytterkläder, försöka få på dom på alla så gott det gick och springa till bussen. Vi hann!
Men väl på busshållplatsen uppfattar jag att idag är en sån där dag med maximal smärta.
Benen nästan viker sej och jag känner att jag snart börjar svettas av värken. :(

Men bit ihop för helvete! Skyll dej själv som skaffade barn, du kan glömma att du någonsin är prio ett längre. ;)

På barnmedicin visar Tonni upp sin "bästa" sida.. Vilket dock är ganska bra just då, men ändå jävligt jobbigt.
Tonni visade till och med upp sej värre än vanligt.
Han "spottade" på läkaren när han sa till Tonni om något, slog honom, drog honom i skägget, skrek på honom, sparkade honom och asgarvade.
Pinsamt!
Men läkaren är det coolaste och underbaraste jag vet!

När vi skulle gå tog läkaren på sej ansvaret att klä på Tonni. Han såg nog min matthet ganska tydligt.
Det gick sådär..
Men tillslut så..

Kändes skönt att andra såg det jag ser.
Det är inte bara jag som inbillar mej att jag har ett lite mer krävande barn.
Jag är inte gnällig för "skoj skull".

Men ungen är allt ändå det finaste jag har. Ja, han och Thea.
Ingen sa någonsin att det bara var kul och gulligt att vara mamma. Men ibland undrar man fanimej varför man gjorde så här dumt, och i nästa stund så ger dom en den största anledningen i världen! <3

Men... som ni vet, snart är jag 37 ;)

Idag har fan värken varit sjukt jobbig, och värktabletterna har knappt ens hjälpt. :(
Jag fixar snart fan inte detta mer..!
Nu får dom komma fram till en mer långvarig lösning än den där jävla botoxskiten! :(

Nä piss skit och fan!
Nu dags för en go kvällsmacka och sen en magnum. Mums!
Det är jag värd efter idag!